När Johan sa upp sig kom återbetalningskravet
När Johan sa upp sig fick han ett återbetalningskrav på sig från arbetsgivaren. Och det var för lön han fått för flera månader sedan, långt innan han gick på tjänstledighet.
Bli medlem direkt!När Johan sa upp sig fick han ett återbetalningskrav på sig från arbetsgivaren. Och det var för lön han fått för flera månader sedan, långt innan han gick på tjänstledighet.
Bli medlem direkt!Publicerad 13 maj 2019
Johan hade bara varit anställd i fem månader när han tog tjänstledigt för att plugga. Inledningsvis trodde han att han skulle komma tillbaka, men under studierna insåg han att han ville göra något annat och sa upp sig.
Det var då kravet på återbetalning kom. Flera månader efter att han senast satt sin fot på jobbet, kom ett brev om att Johan hade fått en halv lön för mycket. Johan fattade ingenting. Han hade ju inte fått lön på flera månader!
Efter att ha fått lite bakgrundsfakta kring Johans anställning kunde Hanna Svensson, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen, reda ut hur det hela kom sig.
Johan hade jobbat från den första augusti till den 22 december och sedan tagit ut fem dagars semester över jul och nyår innan tjänstledigheten tog över. Han hann studera i tre månader innan han bestämde sig för att han ville vidare åt ett annat håll och sa upp sig.
Och så i april kom kravet på återbetalning – på 15 000 kr.
- Det blev ju jättetufft för Johan som var student och inte hade något annat jobb på lut. Men arbetsgivaren hade faktiskt rätt i det här fallet, säger Hanna Svensson.
Det handlade om en förväxling av lönemodell, förklarar hon. Johan var säker på att han hade så kallad släpande lön, men i själva verket hade han innestående lön, men där justeringar på lönen gjordes i efterhand.
- Därför blev han chockad när återbetalningskravet kom, förklarar Hanna Svensson.
Det vanligaste när man jobbar som tjänsteman i privat sektor är att man får så kallad innestående lön, alltså att den lön som betalas ut den 25 maj gäller utfört arbete i maj – inklusive de sista dagarna i månaden. Ofta till fördel för den som är nyanställd och inte behöver vänta två månader innan man får sin första lön.
En annan variant är det som kallas släpande lön, vilket var vanligare förr men förekommer på vissa arbetsplatser ännu. Det innebär att lönen för maj månads arbetsinsatser betalas ut först i slutet av juni.
När man varit borta från jobbet en tid är det vanligt att justeringarna på lönen görs i efterskott. Alltså om du varit sjuk, vabbat eller som i Johans fall tagit ut tjänstledighet, görs de avdrag som ska göras på nästa månads löneutbetalning.
- Det var det arbetsgivaren hade gjort här, men återbetalningskravet kom inte förrän Johan sa upp sig, vilket kan verka konstigt men egentligen är rimligt då arbetsgivaren annars hade kunnat justera det på nästa månadslön, säger Hanna Svensson.
Under andra omständigheter hade arbetsgivaren kunnat kvitta skulden mot intjänad semesterersättning , förklarar hon vidare, men Johan hade inte mer än ett par semesterdagar kvar efter julhelgerna, när han gick på tjänstledighet.
Vad kunde Johan göra i det här läget?
- Jag rekommenderade Johan att han skulle be sin arbetsgivare om en avbetalningsplan. Det är brukligt och borde gå att komma överens om.